Jag har ingen barnatro, så jag känner mig inte hotad av en bok som Om Jesus av Jonas Gardell. Men jag har förstått att andra gör det. Och att det är starka känslor. Det var en fin insikt. Jag lärde mig något om mig själv igår.
Min bild av Jesus är inget flerfärgstryck. Den kommer från Jesus Christ Superstar. Ian Gillans version. Det här är Jesus för mig. Ingen bild av en mild Jesus. En hårdrockssångare som sjunger till Andrew Lloyd Webber. Det är Jesus för mig. Men det är också 70-talet på biblioteket i en syntetisk soffgrupp och stora hörlurar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar