Drömmar och is i magen - How can we hang on to a dream

Livet pågår. Men världen förändras.
Hela tiden.
Det vet man ju.

När yttre hot kommer svetsas en grupp samman.
Jo.
Så har det varit.

Idag är jag mest trött. Bloggplatsen har bytt utseende, inloggningen fungerade inte längre och inbäddningen från Youtube går inte att publicera.
Som i världen runt omkring.

Det händer så mycket att jag har tappat styrfart.

Jag vill ha en mjuk och skön melodi runt mig nu.

De mörka stråken - Knowing Me Knowing You

En dag i solen med många intryck.
Mestadels härligt men underliggande svarta strömmar.
De finns väl överallt.

Märks inte alltid.
Inte alltid jag bryr mig heller.

Allra minst idag.

Men ändå dyker minnen upp.
ABBA från väldigt länge sedan.

För mig är det här nog den ultimata ABBA-sången.
De ljusa stämmorna och på något vis en glädje i musiken.
Ändå de där stråken.
Stråken av mörker.

Och jag vet.
De behövs för att helheten ska bli så bra.

Det gäller kanske inte bara ABBA


.

Vår - Brothers in Arms

Jag hade tänkt ge upp. Så väldigt nära.
Men plötsligt.

Isen bröts upp.
Solen tittade fram.
En blåsippa i backen.

Men framförallt.

Några ord.
Ord i rättan tid.
Från rätt person.

Det var inte våren. Det var orden.

Jag svävar.
Och överallt hör jag plötsligt
samma musik.
Tillbaka till 1985.
Men känslan är fin.

Och det är vår.

På ett bananskal - Venus in Furs

Ibland styr slumpen.
Jag halkade in på ett bananskal, och det slutade med att jag bytt till mig musik som jag hade glömt att jag lyssnat på.

Men nu kan jag inte sluta.