Smycken - All The Things You Are

Ni är begravningens smycken, sa en präst. Och menade att den överfulla kyrkan, där folk stod i gångarna, skulle sträcka på sig inombords. Vi var alla bevis på att den bortgångna var viktig. Och därmed också vi. Vi räknades.

Man kan ingenting ta med sig dit man går. Men man kan efterlämna en överfull kyrka. Alla är jämlika, men vissa är mer jämlika än andra.

Jag har hört historier om ungdomar som låtsas messa sig själva, och skickar rosor till sig själv på Alla hjärtans dag.
Och hur många vänner har du på Facebook?

Det viktigaste här i livet är inte pengar, inte egendom, utan vänner. För alla att se på Facebook, och som fyller kyrkan då man dör.

Fast vem säger att det är vackrast med överhängda berlockarmband. Kanske en enkel silverring är det vackraste?

För på begravningen med ett fåtal nära släktingar, sa prästen inget om att vi var smycken.
Då var den döda i fokus.
Det kändes mycket bättre.

Mod och styrka - En vintersaga

Det har varit en lång vinter. Oändligt lång.
Vintern har varit vinter, det har varit mörker, snö och is.
Men också en metafor, just mörker och snö och is.
Nu tror jag det har vänt. Nu går det mot vår.
En förändrad värld.

Och idag skiner solen.

Sol och värme.
Mod och styrka.

Märkligt - Bohemian Rhapsody

Så litet det kan vara, livet. Och så stort.
Så bräckligt. Och så starkt.
Så litet. Och så stort.
Trots allt är det märkligt att just jag är en del av det.
Märkligt.
Men bra, väldigt bra.

Jag har väntat länge.
Nu kommer bloggens bästa låt.

Mot alla odds- Is There All There Is?

Det har varit tungt senaste tiden.
Inga tankar på bloggen precis.
Men i morse tänkte jag att jag inte alls har återerövrat någon musik. När jag som mest behövde var det tyst.
Väldigt tyst.

Och i detsamma som jag hade tänkt det så hände något.
Några toner. Några fler. Och plötsligt hör jag i huvudet en sång jag inte ens visste att jag kände till.
Och sen blev det en bra dag.

Mot alla odds.