Jag går rakt fram nu.
Springer inte runt i cirklar.
Långsamt tar jag ett steg framåt.
Och hela kvällen har Neil Young vävt en ljudmatta över oss.
Man kan ha det sämre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Musik som får mitt hjärta att slå lite extra. Eller hjärnan att tänka till. Musik som kanske inte får plats någon annanstans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar