11 maj 2010

Trots allt - Shoreline

Man får inte glömma.
När man stressar på, mitt i livet.
I det så kallade livspusslet, det som jag kallar vardagen.
Då får man inte glömma. Trots allt.
Trots pendeltåg som inte kommer i tid.
Trots barn som bråkar. Trots trötthet som dröjer sig kvar.
Trots för mycket på jobbet.
Trots allt detta.

Så lever jag.
Jag är inte tonåring längre.
När insikten letar sig fram kommer leendet.

Då. När jag var tonåring fanns inte Broder Daniel.
Men den här hade jag spelat gång på gång.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar